En hälsosam tarmflora är avgörande för vår fysiska och mentala hälsa – men vad innebär det egentligen?

Vår kropp är hem för biljoner mikroorganismer, och varje del av kroppen har sin egen unika mikrobiota – den specifika sammansättningen av bakterier, svampar, virus och andra mikrober som trivs i just den miljön. Samlingsnamnet för alla dessa organismers arvsmassa är mikrobiomet. Den mest omfattande och varierade mikrobiotan hittar vi i mag-tarmkanalen, vilket vi i vardagligt tal brukar kalla tarmfloran. Här lever uppemot 100 biljoner mikrober – vilket kan jämföras med att vi människor bara har cirka 23 000 gener, medan tarmflorans mikrobiom innehåller hela 3 miljoner. Det är därför inte så konstigt att forskare ibland kallar tarmfloran för ett ”extra organ” eller till och med en ”superorganism”.

Vad gör tarmfloran för vår hälsa?

Vår kunskap om tarmflorans roll har ökat kraftigt de senaste åren, även om vi fortfarande bara har börjat förstå dess fulla betydelse. Vi vet idag att tarmfloran deltar i viktiga processer som matsmältning, upptag av näringsämnen, produktion av vitaminer, utveckling av immunförsvar och skydd mot skadliga bakterier. Dessutom tros den påverka tarmens slemhinna och kanske till och med vårt nervsystem.

Det som verkar ha störst betydelse för en god hälsa är tarmflorans diversitet, alltså hur många olika bakteriearter som finns representerade. Det handlar inte nödvändigtvis om förekomst eller avsaknad av en viss bakterie, utan om den övergripande variationen. Trots många studier vet vi fortfarande ganska lite om exakt hur tarmfloran påverkar sjukdomar, och ännu mindre om hur vi skulle kunna använda den i behandling.

Idéer som fekaltransplantation (överföring av avföring från en frisk donator till en annan) har väckt hopp, men väcker också nya frågor – exempelvis om en till synes frisk tarmflora kan bära på framtida risker som tjocktarmscancer eller diabetes. Dessutom verkar tarmfloran ofta återgå till sitt eget ”jämviktstillstånd” efter livsstilsförändringar, vilket gör den svår att förändra på lång sikt.

Tarmfloran och sjukdomar

Forskare undersöker i dag tarmflorans möjliga kopplingar till en rad olika sjukdomar, däribland cancer, autoimmuna sjukdomar (som MS), mag-tarmbesvär, fetma, hjärt-kärlsjukdomar, allergier och neurologiska tillstånd som autism. Kopplingarna är ännu inte helt klarlagda, men potentialen för framtida diagnos och behandling är stor.

Hur etableras tarmfloran?

Tarmfloran börjar etableras vid födseln. Under graviditeten är barnets tarm troligen steril, men i samband med förlossningen får barnet i sig bakterier från modern – via hud, underliv och tarm. En vaginal förlossning ger ofta en rikare bakterieflora än ett kejsarsnitt, och amning bidrar ytterligare till att främja en god utveckling. Andra faktorer som påverkar är när barnet börjar med fast föda samt moderns mikrobiom under graviditeten.

Tarmfloran förändras dramatiskt under de första levnadsåren. Fram till ungefär tre års ålder ökar bakteriemångfalden, och därefter stabiliseras den till en mer vuxenlik flora som i stort sett bibehålls genom livet – fram till runt 70 års ålder, då floran ofta förändras igen och blir mindre varierad, delvis på grund av åldersrelaterade förändringar i matsmältning och immunförsvar.

Vad är en hälsosam tarmflora?

En hälsosam tarmflora verkar spela en viktig roll för en frisk kropp. Trots detta vet vi fortfarande inte exakt hur en ”optimal” tarmflora ser ut. Det finns sannolikt inte en enda ideal sammansättning, utan snarare ett spektrum av varianter som kan betraktas som friska. I forskningen tittar man därför inte bara på vilka bakterier som finns, utan också på vad de gör – alltså deras funktion och hur de samverkar med varandra och med människan.

Det är inte bara bakterier

Även om bakterier dominerar tarmfloran finns där också andra mikroorganismer, som virus, svampar och encelliga organismer (protozoer). Hos vuxna är floran oftast stabil, men sammansättningen varierar mellan individer och påverkas av faktorer som ålder, genetik och livsstil. Exempelvis minskar diversiteten ofta efter 70 års ålder.

Går det att påverka sin tarmflora?

Tarmfloran består av olika mikrobiota längs mag-tarmkanalen – från den syresatta tunntarmen till den mer anaeroba tjocktarmen. Vilka bakterier som trivs var beror på faktorer som pH, syrenivå, näringstillgång och passagetid. I tunntarmen dominerar t.ex. Lactobacillus, medan tjocktarmen är rik på Bacteroidetes och Firmicutes.

Ungefär 10 % av skillnaderna i tarmflora mellan individer verkar bero på genetiska faktorer, medan 20–25 % kan förklaras av livsstilsfaktorer som kost, motion och vikt. Resterande 65–70 % förstår vi ännu inte helt.

Kost är en viktig påverkansfaktor. En diet rik på kött och fett gynnar bakterier som Bacteroides, medan kolhydratrik kost kan öka Prevotella. Samtidigt är effekten av en viss kost beroende av hur ens flora såg ut från början. Det gör det svårt att säga vad som är en allmänt hälsosam kost för tarmfloran – det är troligen individuellt.

Sammanfattning

Tarmfloran är en komplex och dynamisk del av vår kropp som påverkar många aspekter av vår hälsa. Trots att vi ännu inte vet exakt hur vi bör definiera en ”hälsosam” flora, vet vi att den spelar en avgörande roll – och att den till viss del går att påverka genom våra livsstilsval. Forskningen på området växer snabbt, och framtida rön kommer förhoppningsvis ge oss ännu bättre verktyg för att vårda och förstå detta fascinerande inre ekosystem.

Referenser

1. Lloyd-Price J, Abu-Ali G, Huttenhower C. The healthy human microbiome. Genome Med. 2016;8(1):51. PM-link
2. Valdes AM, Walter J, Segal E, Spector TD. Role of the gut microbiota in nutrition and health. BMJ (Clinical research ed). 2018;361:k2179. PM-link
3. McBurney MI, Davis C, Fraser CM, et al. Establishing What Constitutes a Healthy Human Gut Microbiome: State of the Science, Regulatory Considerations, and Future Directions. J Nutr. 2019;149(11):1882-1895. PM-link
4. Rinninella E, Raoul P, Cintoni M, et al. What is the Healthy Gut Microbiota Composition? A Changing Ecosystem across Age, Environment, Diet, and Diseases. Microorganisms. 2019;7(14). PM-link
5. Shanahan F, Ghosh TS, O’Toole PW. The Healthy Microbiome-What Is the Definition of a Healthy Gut Microbiome? Gastroenterology. 2021;160(2):483-494. PM-link